- Project Runeberg -  Askersundiana /
56

(1940) [MARC] Author: Joel Haugard - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1643 till år 1800 - Utvecklingssträvanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTVECKLINGSSTRÄVANDEN

exempelvis borgarna monopol på handeln med spik i
bergslagen, men framställningen avslogs. På en anhållan från
borgerskapet att i Filipstads och Karlskoga bergslager få idka
en »fri och obehindrad handel», svarades i en kungl,
resolution 1751, att som Askersunds borgares handel i
Karlskoga väl till någon del bestode i malt och tobak men dock
mest av brännvin, så kunde den av Askersund sökta
oinskränkta handeln såsom varande skadlig för andra
borgerskap och förläggare icke beviljas, utan hade Askersund att
åtnöja sig med den frihet i handeln, som städerna i gemen
var tillåten.

På 1720-talet slogo sig Askersundsborna med iver på
en då så nymodig förvärvsgren som tobaksodling. Genom
en kungl, förordning 1725 uppmanades städerna att av dem
tillhörig åkerjord använda viss del till tobaksplantering.
Kommerskollegium utdelade tobaksfrö samt en tryckt
beskrivning över hur tobak skulle odlas. I Askersund synes
man ha ägnat sig åt tobaksodling redan innan nämnda
förordning utkom, och i slutet av 1720-talet funnos
förhållandevis stora tobaksplantager invid staden. Ofta klagas dock
över att frosten förstörde tobaksplantorna. Till en början
synes tobaksodlingen ha varit mycket lönande, men prisen
föllo, allteftersom tillgången på tobaksblad blev rikligare.

Borgmästare och råd arbetade för stadens
framåtskridande och välstånd och sökte genom skrivelser —- som enligt
tidens sed oftast voro starkt färglagda och salvelsefulla
klagoskrifter — till k. m:t m. fi. myndigheter skaffa staden
olika förmåner. Borgmästaren valdes i regel till stadens
riksdagsman (herredagsman eller riksdagsfullmäktig).
Någon juridiskt utbildad borgmästare eller justitieborgmästare
synes staden till en början ej haft råd att hålla sig med.
Till borgmästare valdes en skrivkunnig, begåvad och
ansedd borgare, i regel en av rådmännen. Att upprätta en
fullständig förteckning på stadens borgmästare alltifrån dess

56

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:13:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/askers40/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free