Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1800 till nuvarande tid - Skarpskyttekåren — ett lustigt inslag i stadslivet på 1860-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKARPSKYTTEKAREN
slutades sockenstämman, sedan pastor, som kände
församlingens behöver och hushållning, på begäran lovat uti
skrivelse till Konungens Höga Befallningshavande, sanningen
likmätigt, undanröja det, som vid första påseende tyckes
kasta någon skugga på denna församlings nit för
Fäderneslandets försvar.»
Om Konungens Befallningshavande utan vidare godtog
uppgiften om att det fanns så många kronvrak i Askersund,
framgår ej av sockenstämmoprotokollen. Men i ett dylikt
från 7 augusti 1808 berättas emellertid, att den 26 maj från
Askersund avgått stadens lantvärnsmän, 23 till antalet, vilka
mottagit ett ganska betydande »sammanskott», 150 rdr, till
de fattigas beklädnad och föda.
I avsikt att stärka landets försvar började man omkring
år 1860 bilda frivilliga skarpskytteföreningar efter mönster
av de engelska volunteers (frivilliga kårer). Det var
meningen, att skarpskyttarna vid krig skulle deltaga i
försvaret av hemtrakten. Den frivilliga skarpskytterörelsen
utbredde sig mycket snabbt över landet, en mängd
skarpskytteföreningar bildades inom loppet av nämnda år, och
redan i början av år 1861 tog regeringen hand om
rörelsen och föreskrev, att varje förening skulle omfatta ett
visst område, äga rätt att välja sitt befäl men lyda under
en av k. m:t utsedd överbefälhavare. Endast vid deltagande
i krig skulle föreningens medlemmar lyda under
krigslagarna. År 1865 fanns det ej mindre än 40.000 skarpskyttar
i landet. Dessa buro uniform under vapenövningarna, som
företrädesvis ägde rum under söndagarna och huvudsakligen
gällde utbildning i skjutning. Gevären utlånades från
kronans förråd. Skarpskytt, som förvärvat viss färdighet,
erhöll befrielse från vapenövning under första
beväringsåret. Beväringens övningstid under 1860-talet var dock
endast 30 dagar, fördelad på två år med 15 dagar
vardera året.
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
