Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1800 till nuvarande tid - Offentliga byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OFFENTLIGA BYGGNADER
studerat hur gammalt och nytt skall mötas. Han gör inga
onödiga operativa snitt i gamla organismer. Han hör inte
till de doktorer, som arbeta efter satsen: min operation
lyckades, men patienten dog.»
Rådhuset är en mycket solid byggnad av sten i
1700-tals-barock och påminner mycket om 1700-talsarkitekten
Wijn-bladhs herrgårdsbyggnader. Dess förnämt enkla exteriör
är efter restaureringen i allt väsentligt bibehållen. Färgen
på huset har emellertid förändrats från vitt till ett
mellanting mellan gult och terracotta.
Vid ett av sina besök i staden fick arkitekt Johansson
i sin hand ett äldre fotografi av rådhuset, på vilket detta
hade yttertrappa framför entrén. Denna hade borttagits
i början av 1900-talet. Detta gamla foto gav arkitekten
impulsen till att söka reda på ritningarna till rådhuset.
Han lyckades finna dem i ett av Stockholms
byggnadsnämnds arkiv, där de lågo i samma kuvert som ritningarna
till stadskyrkan. Ritningarna till rådhuset äro uppgjorda
inom Kungl. Överintendentskontoret i juli 1780 och
signerade av ämbetets dåvarande »konduktör» och sekreterare
Ture Wennberg. Om denne lämnar Nordisk Familjebok
bl. a. följande upplysningar: »Han var en rättrogen
klassi-cist. — I konstens och konstakademiens historia under
detta skede stöter man oupphörligt på hans namn. Han
var en högst originell tidstyp; kvick, grälsjuk, intrigant och
ful som en apa blev han av Fredenheim, som han med iver
trakasserade, kallad okynnes-odjur.» Då arkitekt Johansson
fann, att rådhuset å ritningen dels var försett med
yttertrappa och dels med urtavla, yrkade han energiskt på att
man nu skulle förverkliga dessa 1700-talsarkitektens
intentioner beträffande byggnadens exteriör. Dessutom väckte
arkitekt Johansson förslag om att klockans slagverk skulle
göras synligt. Härför talade det praktiska skälet, att ljudet
av timslagen finge större räckvidd. Det var en ganska
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
