Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1800 till nuvarande tid - Gator och planteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATOR OCH PLANTERINGAR
vi ej få vandra i dem, måste det dock vara en ersättning
att veta, att en yngre generation skall med tacksamhet
erinra sig oss som åstadkommo planteringen av de vackra
alléer, dit de om sommardagarna låta föra sina barn och där de
själva om aftnarna njuta svalka och vila efter dagens hetta
och mödor. — Då man erinrar sig huru behagligt det är
att närma sig städer, som äro omgivna av alléer och att där
möta promenerande glada människor, varför då uppskjuta
år efter år med att förse vår vackra och härligt belägna
stad med sådana promenadplatser?»
En av de många privata trädgårdar, som tillkommo vid
ifrågavarande tid, blev senare offentlig park. Stadsläkare
E. A. Arpi, som hade sin bostad i rådhuset, anlade trädgård
på gårdsplanen öster om detta. Denna trädgård
överlämnades på en rådstuga år 1860 till Arpis efterträdare d:r
O. Torstensson med villkor, att denne utvidgade och
underhöll »denna prydliga anläggning». För de träd och
buskar, d:r Arpi låtit plantera på platsen, fordrade och
erhöll han 50 rdr rmt av staden, men dessa pengar skänkte
han till planteringskommittén för att användas till
trädplantering invid staden. År 1869 blev trädgården upplåten till
allmän park. Såväl träden, varav flertalet voro kastanjer,
som gräsmattorna, bersåerna och blomsterrabatterna
un-derhöllos en lång tid mycket väl, men så småningom blev
parken styvmoderligt behandlad, och i början på 1920-talet
uppläts den till bilparkeringsplats, vilket den dock numera
ej är. De på området kvarstående kastanjerna, som höllo
på att förtvina, har man nu låtit hårt beskära i förhoppning
om att kronorna skola föryngras.
Järnvägsparken är lika gammal som järnvägen eller
ungefär 50 år, men det finns dock ej mycket kvar av den
ursprungliga planteringen, som till stor del utgjordes av
bokar. En rad björkar, som stodo i strandkanten, blevo
underminerade av vattnet och måste tas bort, då strand-
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
