Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1800 till nuvarande tid - Nöjes- och sällskapsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÖJES- OCH SÄLLSKAPSLIV
så lätt att avgöra, vilken av de granna herrarna med sina
plymagerade »väderklyvare» på huvudet var Carl Johan
själv. Man promenerade även ut till Stjernsund för att
söka uppfånga glimtar av det liv, som utvecklade sig där,
och på kvällar och särskilt söndagar kunde det vara fullt
av folk i parken. Många hade matsäck med sig och
tillbringade hela söndagen där.
Konung Oscar I for genom Askersund den g juni 1844.
Meddelandet om att han nämnda dag på aftonen skulle
från Karlsborg ankomma till Stjernsund, lockade en mängd
av stadens invånare till Stjernsund, »där», såsom skildraren
av denna händelse i Nerikes Allehanda uttrycker sig, »allt
vad naturen har i sin makt bidrog att för den höge ägaren
förljuva ankomsten. Sjön låg spegelklar, och kort före
konungens ankomst klockan halv 8 e. m. tittade solen fram
ur de mörka moln, som hela dagen undfägnat den törstiga
jorden med en efterlängtad läskedryck. Det var också
någonting verkligen härligt — åtminstone för en stadsbo —
att i den ljumma sommarluften vandra omkring i den av
regnet uppfriskade parken och mellan träden skåda åt en
sida Hammars kyrka och där bakom den vackra kuperade
skogstrakten, åt en annan det täcka Edö med sina nya
åbyggnader och åt en tredje de bägge Askersundskyrkorna
och staden — allt över den lugna vattenytan. Det heter
eljest, att tiden går långsamt, när man väntar på någon
eller något, men detta var ej händelsen denna gång, i fall
man ej var utan sinne för naturens skönhet — varibland
ej saknades dess förnämsta prydnad — en och annan
blomstrande tärna.
Snart lämnades dock all denna härlighet å sido, ty den
höge resandens ankomst signalerades — ej med kanonskott
— utan av en skara barn, som ställt sig på utkik och nu
med sina små snabba fortkomstledamöter bemödade sig att
uppnå slottets trappa och sålunda talade ett tyst, men be-
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
