Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1800 till nuvarande tid - Nöjes- och sällskapsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÖJES- OCH SÄLLSKAPSLIV
Påföljande morgon passerade konungen staden klockan 8
och emottogs vid västra tullporten av det talrikt
församlade borgerskapet, vars känslor av djup vördnad och sann
tillgivenhet såväl för Hans Maj:t som för det kungliga
huset i några ord tolkades av stadens borgmästare.
Konungens mottagande i staden utmärktes ej genom praktfulla
äreportar eller dylikt prål, men däremot av en i allas
ansikten framlysande glädje att se den genom sitt flärdfria
sätt att resa genom landet och flera prisvärda
regeringsåtgärder redan utmärkte, älskade monarken. Ett livligt
»Leve konungen!» och de därpå följande hurraropen voro
ock utan tvivel behagligare ljud för Hans Maj:ts öron än
våra små kanoners svaga puff-puff. — Hans Maj:t hade,
på förekommen anledning, låtit ge vederbörande en nådig
vink om att han ej ville avhöra några tal vid borgerskapets
föreställande. I sanning behöver ej heller denne älskade
regent i tal —- som alltid måste vara mer eller mindre granna
— höra sitt lov. — Han kan i sina trogna undersåtars glada
och belåtna ansikten själv läsa det. — Måtte Konungars
Konung med lycka och framgång kröna hans bemödanden
för sina folks väl!»
På 1850-talet passerade prins August ofta Askersund vid
resa till eller från Stjernsund. Askersunds Tidning för den
3 oktober 1857 meddelar följande:
»Sanct Michaels dag ingick härstädes med en väldig, alla
sjusovares lugn och ro störande kanonad, ty vid pass kl.
7 på morgonen passerades staden av den för många
prisvärda egenskaper värderade ägaren av Stjernsund, H. K. H.
Prinst August, som då efter flera veckors vistelse på nämnda,
vackra egendom återvände till sina höga föräldrar. Att våra
batterier då öppnade sina munnar och framförde en
dundrande avskedshälsning, var väl ej mer än rätt och tillbörligt.
De låta som oftast sina stämmor höras för mindre än så.»
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
