Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från år 1800 till nuvarande tid - Nöjes- och sällskapsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÖJES- OCH SÄLLSKAPSLIV
prinsen skulle åka, hade man särskilt låtit inreda. Den hade
sålunda klätts med purpurröd schagg och mer eller mindre
konstnärligt bemålats både utan och innan. Emellertid var
dörren i det minsta laget, varför kungen nästan måste krypa
ur vagnen vid stationen. Därmed kanske grunden lades till
det något dåliga humör, han var på, under början av sin
vistelse i staden.
Borgmästarinnan överlämnade orkidébuketten, och
borgmästaren höll välkomstanförande, som kungen besvarade
med några ord. Kronprinsen höll sig något i bakgrunden,
och av hans min att döma tog han det hela inte så särskilt
högtidligt. Rektorskan, som stod och tittade på kungen och
hur borgmästarinnan neg och överlämnade blommorna,
glömde härunder bort sin bukett. Så fick hon höra någon bakom
henne helt stillsamt säga: »Kanske jag skall ha den där».
Det var kronprinsen.
Borgmästaren presenterade rådmännen och några
stadsfullmäktige, varvid såväl kungen som kronprinsen en kort
stund samtalade med dessa. En av dem, vars livs stora
intresse var att staden skulle få bredspårig järnväg, passade
på att ge kronprinsen del av sina synpunkter. Ingen
uppfattade, om kronprinsen svarade något, men alla som
befunno sig på perrongen hörde den lille Askersundsborgarens
(han var inte hälften så lång som kronprinsen)
högljudda slutkläm: »Det kan Kronprinsen slå sig i
backen på».
Så fingo flickorna niga och kasta sina konvaljer framför
kungen och kronprinsen, som därefter stego upp i den
väntande öppna vagnen och foro till landskyrkan, åtföljda av
stora människomassor, som hurrade.
Då kungen trädde in i den på länge ej restaurerade
kyrkan, sade han till prosten, som ledsagade honom: »Det är
en smutsig kyrka du har.» Och då kungen därefter bad
prosten beskriva kyrkan, kom denne, som vid tillfället var
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
