Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Jakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Åh strunt!» sade August. »Vi måtte väl i all
världen kunna skjuta bättre än de där gamle, vi som
äro så mycket vigare och lifligare!»
»Det har du rätt i», sade Henrik. »Pappa är ju
hela fyrtiotvå år, och vi äro bara femton och tretton!
Det är en ansenlig skillnad.»
»Hör på», sade Petter, »jag säger ändå till att de
göra i ordning Cadichon. Tänk bara, det kunde ju
hända, att vi träffade på ett rådjur eller någonting
sådant; då tänker jag allt, att pappa skall bli rätt
glad att ha Cadichon till hands.»
»Ja, ja», sade August. »Du skall få se, hon
kommer att behöfvas.»
Henrik sprang för att utföra uppdraget. Jag
skrattade i mjugg och kände mig tämligen säker, att jag ej
skulle få något rådjur att bära. Om jag kunnat känna
mig lika säker att ej få ett skott hagel i kroppen i
någon hastig vändning, hade jag varit bättre belåten.
»Men hvad vill det där säga?» utropade en af de
äldre herrarne, då vi voro färdiga att begifva oss af.
»Skall Cadichon med? — och hvad är meningen med
de båda ofantliga korgarna som man hängt på
hennes rygg?»
»Det är för småherrarnes villebråd», sade
skogvaktaren leende.
»Aha!» sade Henriks far, »de skulle ha sin vilja
fram ändå. Nåja, får gå då; om Cadichon ej har
annat att göra, så må hon då gärna för mig. vara
med om jakten.»
Han såg skrattande på Petter och Henrik, som å
sin sida sökte antaga en ledig och ogenerad hållning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
