Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Båten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om jag går ut i ändan på båten, så blir det bättre
utrymme för nätet.»
»Nej, August», sade Petter, »gå icke i båten, du
kan trassla in dig med nätet, så att du stupar i
vattnet.»
»Men du är som en två års barnunge, Petter,»
sade August, »jag är icke så rädd som du. Du skall
få se.»
Han skyndade ut i båten. Den vaggade häftigt,
och jag kunde se, att August blef rädd, ehuru han
låtsade skratta. Han sträckte ut nätet illa, hindrad
som han var utaf båtens vaggning, och han hade
svårt att hålla jämnvikten. Egenkärleken lockade
honom likväl, och han kastade ut nätet. Men hans
fruktan för att falla i vattnet hejdade kastet, och nätet
fastnade på hans vänstra axel, hvaraf han fick en
stöt, så att han föll hufvudstupa i dammen.
Petter och Henrik uppgåfvo ett skrik af
förskräckelse, som besvarade det ångestrop, som den stackars
August uppgifvit då han föll. Han var intrasslad i
nätet, så att han icke kunde simma, och ju mera han
ansträngde sig, desto mera snärjde han in sig. Jag
såg honom småningom sjunka, och inom några
ögonblick skulle han drunkna. Petter och Henrik kunde
icke hjälpa honom, ty ingen af dem kunde simma,
och innan de kunnat skaffa hjälp, hade det blifvit
alldeles för sent.
Jag besinnade mig icke länge utan kastade mig
beslutsamt i vattnet, sam bort till honom och dök
ned, ty han hade redan sjunkit ganska djupt. Jag
fattade tag med tänderna uti nätet och sam till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
