Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. En stormig dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej så jag hade blivit uppfostrad. Sven hoppade ur och stod ögonblickligen framme vid mitt huvud.
»Där sluppo vi med nöd undan», sade min herre. »Vad är nu att göra?»
»Vi kunna ej komma fram över trädet», sade Sven, »och inte heller kunna vi köra omkring det; jag ser ingen annan råd än att köra tillbaka till korsvägen, fast det då är en god mil, innan vi komma till bron igen. Det blir sent, men Svarten är ej trött.»
Vi körde alltså tillbaka till korsvägen, men innan vi hunno till bron, hade det blivit nedmörkt. Vi kunde nätt och jämnt se, att vattnet stod över den. Då häruti likväl ej tycktes ligga någon fara, körde husbonden sakta på. Men i samma ögonblick jag vidrörde bron, kände jag, att någonting var på tok. Jag tvärstannar och törs ej gå ett steg längre. »Gå på Svarten!» sade husbonden och gav mig ett lätt slag med piskan. Jag rör mig ej ur stället. »Gå på!» säger han ännu en gång och ger mig ett tämligen hårt slag. Jag gör ett hopp men rör mig ej framåt.
»Någonting är på tok», sade Sven och hoppade ur vagnen och gick fram till mitt huvud. Han försökte leda mig framåt. »Se så, Vackra Svarten min, kom, vad står på?» Naturligtvis kunde jag ingenting säga honom, men jag visste mycket väl, att bron ej var i ordning. Just nu kom mannen vid bommen på andra sidan springande ut ur sin stuga och svängde med ett bloss, som om han varit utom sig.
»Åhoj, åhoj, stanna, stanna!» ropade han det värsta han kunde.
»Vad står på?» skrek min husbonde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
