- Project Runeberg -  Vackra Svarten. Historien om en häst berättad av honom själv /
90

(1923) [MARC] Author: Anna Sewell Translator: Henning Wendell - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Fröken Annie och skenhästen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omtalades. Jag leddes genast in i min spilta, sadel och betsel togos av, och ett täcke kastades över mig. Snäggan sadlades och skickades ögonblickligen efter greve Georg, och snart hörde jag vagnen rulla från gården. Tiden föreföll mig lång, innan Snäggan kom tillbaka och vi blevo lämnade för oss själva. Då talade hon om för mig, vad hon sett.

»Jag kan inte säga mycket», sade hon. »Det gick i galopp nästan hela vägen, och vi kommo fram, just som doktorn hunnit dit. En kvinna satt på marken med frökens huvud i sitt knä. Doktorn hällde någonting i munnen på henne, men allt, vad jag hörde, var: ’Hon lever ännu.’ Därefter ledde
en karl bort mig ett stycke, hon lyftes upp i vagnen, och vi kommo hem samtidigt. Jag hörde greve Georg säga till en herre, som vi mötte, att han hoppades, att hon ej var farligt skadad, men ännu hade hon ej talat.»

Då greve Georg tog Snäggan till jakthäst, skakade Lydig betänksamt på huvudet; han sade, att det behövdes en stadig hand för Snäggan och att det ej var bra med en så oförvägen ryttare som greve Georg. Snäggan tyckte mycket om det, men
ibland, då hon kom tillbaka, kunde jag se, att hon var mycket ansträngd, och stundom hördes en kort hostning. Hon var för mycket mån om sin heder för att klaga, men jag kunde ej låta bli att känna mig orolig för henne. Två dagar efter olyckshändelsen fick jag ett besök av baron Henrik. Han klappade mig och berömde mig mycket. Till greve Georg yttrade han, att han var viss om att hästen kände fröken Annies fara lika bra som han själv. »Jag skulle ej kunnat hålla in honom den gången,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:14:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/assvarten/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free