Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. En tjuv och en ögontjänare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
misshandlad. Men det är inte nog för en häst. Jag fick stå
fritt i spiltan och kunde haft det mycket trevligt, om han inte varit för lat att hålla rent under mig. Han tog sällan bort det gamla ströet, och följden blev naturligtvis, att det alltid luktade illa omkring mig. Den skarpa utdunstningen gjorde, att mina ögon ledo och begynte bliva röda, varjämte jag ej hade lika god matlust som förr.
En dag kom min husbonde in och sade: »Alfred - så hette drängen — jag tycker här är en sådan frän lukt. Borde du ej sopa grundligt och inte spara på vattnet?»
»Som herr doktorn befaller», sade han, i det han rörde vid mössan. »Men jag tror inte det är bra att ha vatten i spiltan. Hästar förkyla sig lätt, och jag skulle bli mycket ledsen, om någonting hände doktorns häst. Men jag skall göra, som doktorn befaller.»
»Naturligtvis», sade husbonden, »vill jag inte, att hästen skall förkyla sig, men jag tycker inte om lukten i stallet. Månne avloppstrummorna äro klara?»
»Då doktorn nu säger det, skulle jag tro, att det nog kan vara något fel med trummorna. Jag tycker det kommer en elak lukt från dem ibland.»
»Så låt se om dem», sade min husbonde.
En rörläggare kom och rev upp en hel del men fann ingenting i olag, lade ned en hop kalk, skrev en dryg räkning på min husbonde och — det luktade lika illa som förut i stallet. Men ej nog härmed: då jag jämt fick stå på en massa fuktigt strö, började min hälsa och mina krafter avtaga. En gång sade husbonden: »Jag kan inte begripa, vad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
