- Project Runeberg -  Vackra Svarten. Historien om en häst berättad av honom själv /
107

(1923) [MARC] Author: Anna Sewell Translator: Henning Wendell - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. En tjuv och en ögontjänare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

går åt hästen, han snubblar så ofta, och ibland är jag rädd han skall falla omkull.»

»Ja, herr doktor», sade Alfred, »jag har själv märkt detsamma, när jag leder ut hästen för att låta honom röra på sig.»

Nu var fallet det, att han aldrig ledde ut mig i det fria, då, såsom emellanåt hände, doktorn kunde vara bortrest på flera dagar, utan jag fick då stå alldeles stilla med samma utfodring som vanligt. Följden blev, att jag kände mig tung och olustig men ofta även feberaktig och orolig. Aldrig fick jag grönfoder eller sörpa, som kunde svalkat mig, ty drängen var lika okunnig som egenkär. Och så fick jag piller och annan medicin i stället för rörelse och ombyte av foder, vilket gjorde, att jag blev ännu sämre.

En dag, då min husbonde åkte ut, voro mina fötter så ömma, att jag snubblade flera gånger än vanligt, och som vi foro förbi en hovslagare, som min husbonde kände, bad han denne se på mina fötter. Han lyfte upp dem, den ena efter den andra, och sade:

»Hästen har fått ’strålröta’, och svår till på köpet. Hans fötter måste vara mycket ömma, och det är tur, att han inte stupat. Det är underligt, att inte stalldrängen kommit underfund med det. Vi få ofta nog se hästar med denna åkomma, som har sin orsak däri, att det gamla ströet inte tas bort ur spiltan utan får ligga kvar.»

Följande dag tog en veterinär hand om mig, då jag fick hovarna grundligt rensade och behandlade med någon skarp vätska. Allt strö togs dagligen ur min spilta och utbyttes mot nytt, och golvet hölls

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:14:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/assvarten/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free