Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själsverksamhet, i och för hvilken Skönhet gifves, yttrar
sig mera såsom ett mottagande af Skönt, än såsom ett
frambringande deraf, fortfar den att äga ett mått af
productif kraft, på hvilket all möjlighet af ästhetiska intryck
grundar sig. Ty det Sköna återspeglar sig icke blott i
hvarje handling, genom hvilken dess förnimmelse af sitt
tillvara erhåller någon ny form att erfara sig i, utan
jemväl i sitt blotta rena sjelf-förnimmande såsom sådant,
ej ilande framom de former som redan förefinnas.
Tillämpningen häraf på allt hvad vi benämna känsla
och tycke för det Vackra, Skönhetssinne, Smak, är lätt.
Skola inom Konstens verld nya skönhets former uppstå,
så förutsätta de visserligen, att det Sköna — eller Lifvet
i sin egenskap af skönt — skall i en menniskosjäl
antaga den fulla individualitet, hvari det blifver denna själs
Genius, eller den från naturdrift till personlig sjelfständighet
upphöjda formbildnings-kraft, som vi kalla Snille.
Men individuationen till en sådan Genius kan stanna inom
en knappare omgränsning, och ändock vara af en skönhet-skådande
(och således jemväl i sig sjelf skön) beskaffenhet;
detta inträffar der, hvar vi tycka om finna Smak
utan Snille. I de fullkomligaste ästhetiska personligheter
äro Snille och Smak alltid förenade; ty Smak är den
ästhetiska känslan af Lifvets sanningar, — i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
