Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När astrid blev drottning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hyllningen kungen, som nästan blygt bugande tackar för
hedersbevisningen.
När hyllningsropen äntligen tystnat sträcker kung
Leopold upp sin högra hand med pekfingret och
långfingret sammanhållna och uttalar med klar, varm och
fast stämma de bindande orden:
»Je jure — — —» — »Jag svär att iakttaga det
belgiska folkets konstitution och lagar, att upprätthålla
nationens självständighet och dess gränsers
okränkbarhet.»
Konungen upprepar eden på flamländska och så
bryter en ny storm av ovationer lös. Våldsamma applåder
och leverop för konungen och drottningen följa pä
franska och flamländska. Så sätter sig kung Leopold,
en statstjänare lägger sammetsdynan under hans fötter
och han börjar uppläsa trontalet, den ena gången efter
den andra avbruten av applåder och tillrop och varje
gång tackande med djupa bugningar. Alla bli rörda när
han därefter talar om den stora förlust landet, han
själv och hans familj lidit vid faderns brådstörtade
bortgång. Själv har konungen svårt att tillbakahålla
tårarna i detta ögonblick. Drottning Astrid sträcker
impulsivt fram handen mot sin svåger prins Charles,
som griper den och en lång stund håller den sluten i sin
under det att deras ögon tåras. En svallande entusiasm
griper slutligen församlingen när konungen med rörd
stämma förklarar:
»Jag ger mig helt åt Belgien. Drottningen stöder mig
av hela sitt hjärta i uppfyllandet av mina plikter. Vi
uppfostra våra barn i kärlek till fosterlandet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
