Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Petros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattade Italien, Afrika, Mauretanien, Hispanien,
Gallien och Britannien, med sin medelpunkt
Rom.
Roms blotta namn var ännu en makt. Skygg
för de frihetsminnen, som spökade där, hade den
förste kristne kejsaren flyttat hovet till den nya
huvudstad han anlagt vid Bosporen. Han hade
slösat världens skatter för att giva denna sin
skapelse en glans och storhet, som kunde tävla med,
om möjligt överträffa den gamla Tiberstadens. Han
hade avhänt tusen städer deras konstverk, för att
därmed smycka denna enda. Han hade kallat sin
stad Nya Roma, för att det nya med namnet
skulle ärva det gamlas majestät och dyrkan.
Men i folkets ögon var och förblev det gamla
Rom världens huvudstad, och i trots av
Konstantinus’ ansträngningar vilade det nyas värdighet
ytterst på intet annat än den lösa sägen, att hälften
av de gamla senatorliga och patriciska släkterna
hade ditflyttat och bosatt sig inom dess murar.
Så stor är minnets, namnets och vanans makt.
I sin egenskap av biskopssäte ökades för
övrigt det gamlas betydelse just av imperatorns
frånvaro och hovets avlägsenhet.
Då Petros framför kartan ritade dessa linjer,
ledsagades handen av en tanke, som länge varit
klar för hans medvetande: att icke Konstantinopel,
icke Alexandria eller något annat av de
österländska patriarkaten, utan att Rom vore kallat till
utgångspunkten och härskarsätet för det prästvälde,
som nu, likt en ofantlig polyp, med dagligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
