Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Petros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Din tankeföljd är bildad av diamantlänkar, mot
vilka filosofernas slutledningar äro spindelväv. Med
nödvändighetens oemotståndliga makt skall du
tvinga dig på världen och lägga henne i din kedja.
Och den, som skakar kedjan, han är dödens, han
skall utplånas ur Israel, för honom stänges det
mänskliga samfundets och salighetens port, för
honom tändas helvetets eviga lågor.
Det fattas dig endast ett: en man som kan
begagna dig.
Jag känner två, som skulle kunna det. Den
ene är Atanasios, den järnhårde, oböjlige,
underbare, sluge, förfärlige gubben, de rättrognes
dödsfiende och kätteriets ende, men oomkullstötlige
pelare, den nye Proteus, som alltid densamme
visar sig i tusen skepnader, den biltoge, bannlyste,
av vagnar och ryttare förföljde, som uppträder,
då man minst anar det, och försvinner, innan man
sansat sig nog för att gripa honom, som lurar
Konstantinopel utanför kejsarens dörr, då man
efterjagar honom i Gallien, som efterspanas i Rom,
medan han döljer sig bland munkarne i Egyptens
ödemarker, och uppenbarar sig måhända här i
Aten, medan Georgios darrar vid ryktet, att han
gömmer sig i Alexandria.
Lyckligtvis har Atanasios aldrig fäst sin blick
på Rom. Hans strid gäller det biskopsdöme, som
han så ofta ägt och mist: Alexandria. Han har
ej fått ögonen öppnade för Roms betydelse.
Besynnerligt nog!
Besynnerligt nog och lyckligtvis! Ty den andre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
