Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Petros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mannen, som i Atanasios annars skulle få en
övermäktig medtävlare, är jag själv!
Petros lämnade sin ställning framför kartan,
kastade sig i en karmstol och försjönk i tankar
på sin storslagna framtidsplan.
Han hade även denna dag tagit ett steg emot
sitt djärva mål. Med summor, försträckta av
kejserliga skattkammaren i och för det nu som
ivrigast drivna omvändelseverket bland göterna,
hade han utrustat två missionärer, två till blind
lydnad uppfostrade, för homoiusion fanatiserade
unga präster, och sänt dem, icke till barbarerna,
utan till Rom för att förkunna homoiusion och
utbreda Petros’ rykte inom romerska församlingen.
Den bok, som uppslagen på hans bord lystes
av lampan, var Tertullianus’ avhandling De
Carne Christi. Han läste henne, kanske
mindre av vetgirighet, än för att inhämta
västerländska kyrkans språk, latinet, och av denne
mästare i en hård, nästan vild, men kraftig och
hänförande framställning lära rätta sättet att
begagna en nödvändig hävstång för den plan, vilken
retade hans ärelystnad och berusade hans
inbillning, men tillika framstod för honom som en
gudomlig frälsningstanke, som han vore kallad att
sin mån verkliggöra till människosläktets räddning
ur timlig och evig nöd. Uppriktigheten, varmed
han trodde på denna tanke, eldnitet, varmed den
uppfyllde honom, vore de vikter, som han i
självrannsakelsens ögonblick kastade i den ena
vågskålen och vilka då syntes mer än uppväga de
själviska bevekelsegrunder och de endast ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
