Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Petros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pekat på en stol och framställt en fråga, som han
då i ödmjuk ton, med korta, tydliga, liksom
räknade ord besvarade.
– Du har i dag varit hos änkan Apollonia?
frågade biskopen.
– Jag kom för en halv timme sedan från
hennes sjukbädd.
– Hon dör välberedd?
– Ja.
– Och hennes testamente?
– Är skrivet och undertecknat i laga form.
– Och du har nu lämnat henne ensam med
arvingarne?
– Gregorios avlöste mig och sitter vid hennes
säng. Hon skall icke ett ögonblick vara ensam ...
Förmodligen slocknar hon i morgon.
– Gud vare hennes själ nådig! Hon var
alltid en from kvinna. Hon emotser med lugn och
glädje sin upplösning.
– Ja, lovad vare Gud!
– Och testamentet?
– Det skall i morgon vara i dina händer.
– Och dess innehåll?
– Ack, högärevördige fader, hon har varken
förgätit kyrkan eller dig, hennes biktfader, ej
heller sina släktingars naturliga anspråk. Hon har
till och med ihågkommit mig, den fromma ädla
kvinnan, med en gåva, den dyrbaraste och
värderikaste av alla ...
Biskopen stannade. En mörk skugga for över
hans panna, och han fäste en ljungande blick på
presbytern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
