Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Filosofens hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bred, mitt emot förstugudörren belägen öppning,
varigenom utsikten förlängdes över
fruntimmersgården, med dess vattenkonst, omgiven av
blomstervaser, och öppnade sig till trädgården,
där genomblicken ändade med en skuggig gång
av lummiga träd, glesare här och där, för att låta
solskenet falla på en bildstod eller bryta sig
i pärlregnet från en sorlande springbrunn.
Dagen efter den, på vilken Klemens i biskopens
sällskap hade besökt det ryktbara pelarhelgonet,
och vid tionde timmen[1] hände, att portklappen på
Krysanteus’ hus skramlade med ovanlig häftighet.
Den gamle portvakten såg ut genom sin lilla
fönsterglugg och upptäckte, att den, som förorsakade
bullret, var en ålderstigen man i tarvlig dräkt.
Portvakten i Krysanteus’ hus var i många stycken olik
sina ämbetsbröder. Först och främst var han icke
eunuck, utan lycklig familjefader med hustru och
många barn; för det andra var han av sin herre
förmanad att visa sig lika hövlig mot alla slags
besökande, och för det tredje hade han icke lynne
att antaga det snäsiga skick, som, om vi få tro de
gamla komedierna, var ett stående drag hos den
tidens portvaktare. Men särdeles förkärlek och
ytterlig vördnad hyste han för alla, som buro skägg
och filosofmantel – ty hans älskade herre, ehuru
han icke bar filosofmantel, var ju filosof – och
med den gubbe, som nu höll i portklappen, var just
förhållandet, att han var både skäggig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>