Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Filosofens hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
linjer än den andra. Han förtalde om samma sak
mycket annat, som ökar dess märkvärdighet, men
som jag ej fullständigt uppfattade, emedan det
var så matematiskt ... Men nu, fortfor Hermione,
är det tid att komma till Julias översättning av
Ovidius.
Medan Hermione på okonstlat och intagande
sätt uppläste myten om Narkissos i Ovidius’
skaldeverk »Förvandlingarna», hade den främling,
som i avvaktan på Krysanteus’ hemkomst tillbragt
en stund i biblioteket, inträngt i fruntimmersgården
och närmat sig de unga kvinnorna, lockad,
som det tycktes, av de praktfulla blommor, som
stodo i deras grannskap vid springbrunnen, ty
han stannade framför dessa och syntes med
välbehag njuta av deras doft och färger.
Inledningen till den myt, som Julia hade
översatt och Hermione nu uppläste, omtalar, att
Narkissos var son av flodguden Kefissos och den
mörklockiga nymfen Leriope, och att spåmannen
Teiresias, tillfrågad om hans framtid, hade förutsagt,
att han skulle uppnå hög ålder endast i det
fall, att han aldrig lärde känna sig själv.
Narkissos växte upp till en så vacker yngling, att
alla, som sågo honom, förälskade sig i hans skönhet,
men själv hade han endast sinne för jaktens
nöjen och kringsvärmade dagligen i de aoniska
skogarne på spår efter grenhornade hjortar. Bland
andra, som brunno för den likgiltige jägaren, var
nymfen Eko. Lönligen smög hon efter honom,
varhelst han gick bland klippor och i skogar, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
