Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Början till ett sorgespel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TOLFTE KAPITLET.
Början till ett sorgespel.
– Från det ena nöjet till det andra! Prisad
vare Olympen, som ännu strör rosor över jorden!
Så tänkte Karmides, då han vandrade ned för
den del av Skambonide, som sluttade åt Kerameikos.
Han vidgick tacksamt, att den stund han
tillbragt hos Rakel varit en stund av njutning, det
vill säga en skugga av lycka – visserligen blott
en skugga, men han nöjde sig härmed, ty han
hade längesedan givit verkligheten förlorad.
Han sökte nu en annan förströelse. Från
Kerameikos skallade vilda rop, förnummos tusentals
larmande röster. Det var förmodligen inledningskoren
till en storartad tragedi. Karmides
älskade tragedier och skyndade att förvissa sig
om rum bland åskådarne.
Som vi veta, var skymningen inne och stjärnorna
började tända sig på himmelen. En sådan
halvdager är gynnsam för sådana skådespel, liksom
en mulen himmel ökar intrycket av ett götiskt
tempel. Han döljer sådana små enskildheter som
de små människorna, och låter de stora massorna,
som äro de på denna bana uppträdande skådespelarne,
försmälta till sublima individer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
