Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Början till ett sorgespel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delen uppfyllde platsen utanför och de tillgränsande
gatorna. Biskop Petros i spetsen för sina
underordnade präster hade vid huvuddörren emottagit
båren, som nu nedsattes i det av mångarmade
kandelabrar upplysta koret, medan tempelvalven
syntes lyftas av massans ursinniga rop. Mitt under
dem uppstämdes en psalm av prästerna, som knäböjde
kring helgonets lik. Den fromma sången
kunde endast förnimmas av de närmast stående.
Men dessa instämde, och han utbredde sig mer
och mer, växte i styrka och trängde äntligen,
buren av tusen röster, till mängden där utanför
templet. Och nu förenade sig alla röster i sången.
Raseriet hade fått rytm och melodi. Det övergår
då lätt till lugn, men, vid tillfällen som detta, till
ett lugn av förfärlig art, vådligare än dess
föregångare, emedan det är mäktigt av ordning.
Också lyssnade alla, när psalmen slutat, till
Petros’ kraftiga röst, som ljöd över folket.
– Gån hem i frid och avvakten morgondagen,
då Herren skall bevisa sin härliga kraft!
Maningen upprepades av prästerna i hopen
och gick som en fältherres rop igenom massan.
Klemens hade denna afton icke fått ledsaga
biskopen till kyrkan; han var ålagd att stanna
hemma. Utom honom funnos i biskopliga palatset
endast portvaktaren och en fånge, densamme, om
vilken är talat under namnet Teodoros.
En timme före det ovan skildrade uppträdets
början hade biskopen begivit sig till storkyrkan.
Klemens tillbragte denna timme med att läsa en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
