Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. En orgie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lägg dig här, medan jorden försvinner under oss.
Beklagligtvis, Myro, är det egentligen icke du,
som jag önskar i min famn, när jag nu svävar
i etern över en förintad värld. Men det betyder föga:
i mörkret försvinna alla skiljaktigheter. Ut med
lamporna!
– Jag frågar än en gång, vad tiden lider,
stammade Palladios, rusig som de andre, ty då
jag nu är gud, vill jag vara en ordentlig gud med
goda borgerliga husvanor, som släcker min lampa
vid midnattstiden, aldrig förr och sällan senare.
Vad lider tiden, frågar jag?
– Det lider över midnatten.
– Nåväl, ut med lamporna! Var är Praxinoa?
– Inga närgångna frågor! svarade Olympiodoros.
Men benrangelsmannen finns på sin plats,
Palladios. Midnattstiden är förliden. Jag är
sömnig. Ut med lamporna!
– Nej, nej, vi skola dansa. Varför har
musiken tystnat? Spela upp Kalabis, Kalabis!
– Vem begär Kalabis?
– Benrangelsmannen.
– Giv mig en friskare krans!
– Tag benrangelsmannens!
– Kalabis! Jag figurerar mot min unge
syrier. Kalabis!
– Fyll min bägare!
– Tag benrangelsmannens!
– Slavar, ut med lamporna!
– Slavar, spelen upp Kalabis!
– Ut med lamporna!
– Kalabis, Kalabis!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
