Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. En uppståndelse från de döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I spetsen för soldaterna sågs prokonsuln av
Akaja.
Petros vart högeligen överraskad vid denna
anblick. Han avbröt förrättningen vid altarringen
och gick Annæus Domitius till möte.
– Du här, min son? Vad har föranlett din
så oväntade återkomst? frågade biskopen
bleknande, men utan att förlora fattningen.
– Jag har återkallats hit av det förfärliga
upplopp, som började här efter min avresa. Jag
frågar dig, Petros, vem har anstiftat det?
– Jag vet ej av något upplopp, endast av
ett straffdom, som mordlystna kättare själva
nedkallat över sina huvuden. Men här är det icke
i sin ordning, att du frågar och jag svarar. Jag
vill veta, vad som gör, att du infinner dig här
med alla dessa. Här måste timat någonting
utomordentligt. Min son, har du haft underrättelser
från Konstantinopel eller Antiokia?
– Ja, min biskop, från båda hållen. Men
detta rum synes mig icke vara stället att
vidlyftigt avhandla sådana ärenden.
– Du har rätt. Säg i korthet dina nyheter!
– De äro av den art, att de böra meddelas
både dig och församlingen. Om du fördenskull
tillåter mig tala till folket ...
– Här? Nej, min son. Vad tänker du på?
Vad du har att meddela församlingen måste här
ske genom min mun.
– Nåväl, säg församlingen, att kejsaren, bedrövad
över de lidelser och teologiska meningsskillnader,
som sönderslita världen, beslutit sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
