Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Ett år därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde undgå detta öde genom frivillig död. Den
hade han länge motsett som slutet på sin bana.
Frivillig död ingick i hans filosofi, och han hade
icke funnit någon svårighet att försona sig med
tanken därpå. Självmordet hade tvärtom förekommit
honom som ett lämpligt slutuppträde i
livets lustspel, höjande verkan av det hela. Att
slockna mitt i styrkan av sin glans, att lämna
världen, medan han ännu bländade henne och
syntes henne avundsvärd och lycklig, att
ungdomlig, vacker, frisk och föremål för kvinnors
ömhet slita sig ur nöjets famn och ila i gravens,
det vore ju den enda död, som kunde anstå en
Karmides!
Vidare hade Karmides icke tänkt över döden.
Han emotsåg den som en nödvändighet och ville
begagna till och med denna nödvändighet på ett
sätt, som smickrade hans högmod. Dock, när
hans timliga välfärd hotade som en lutande
byggnad att sammanstörta över honom, hade han från
dag till dag uppskjutit sitt beslut. Nu var dock
den sista dagen inne. Överlevde han även den,
så hade han även överlevat sig själv, och döden,
fördröjd med några timmar, skulle varda lika
neslig, som om den väntade honom efter en lång
bana av förakt och elände.
Han hade fördenskull i en kall och lugn
sinnesstämning beslutit, att den nu stundande
natten skulle varda den sista.
Men i detta ögonblick, när han kastade boken
ifrån sig, kände han vad han hitintills icke känt
– tvekan. Människonaturens fasa för förintelsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
