Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Ett år därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känt en oemotståndlig önskan att samtala med
dig. Jag skulle uppsökt dig, ifall jag icke mött
dig här. Vad tror du i allmänhet om drömmar?
– Petros, jag har i afton ingen lust att
filosofera. I korthet sagt: hos mig äro de ingivelser
från magen, hos dig förmodligen från himmelen.
Vad drömde du?
– Jag har tre nätter efter varandra sett dig
stå vid randen av en avgrund, och jag frälste
dig från att falla däruti.
– Och det var detta du ville förtälja mig?
– Nej, jag vill även säga dig, att jag tror
på vissa slags drömmar. Det finns drömmar, som
själva bära ett oemotståndligt vittnesbörd om sin
sanning. Jag är i denna stund övertygad, att
Försynen utsett mig till sitt redskap att rädda dig
från ofärd.
Karmides vart uppmärksam. Petros fortfor:
– Jag har frågat mig själv: vilken är den
olycka, som hotar Karmides? Och huru skall
jag kunna hjälpa honom? Det är ju så mycket,
som skiljer oss åt, som nekar mig hans förtroende.
Våra banor hava hitintills aldrig sammanträffat,
min åskådning av livet är en helt annan än hans,
vår världserfarenhet så himmelsvitt olika. Han
skulle icke förstå mig, om jag talade till honom
ur djupet av mitt hjärta; han skulle kanske icke
ens vilja höra mig. Då jag frågade, vilken den
olycka kan vara, av vilken Karmides hotas, så
fann jag intet annat svar än detta: hans olycka
är det, som han själv betraktar som sin lycka,
och du skall förgäves kunna ändra en åsikt, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
