Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Teodoros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
otrogne äkta mannen, att göra med sedligheten
eller förnuftet, han, den avundsamme, som
fängslade Prometeus vid klippan, emedan denne med
eldens gåva vart människosläktets välgörare? Vad
hava de förgudade tyrannerna, som I givit säte
Olympen, vad hava de att göra med frihetsandan
och människovärdet? Dessa brottsliga, lastbara
gudar, förtjäna de sina rökoffer och altaren? Äro
de gudar, till vilka man kan sätta sitt hopp i livet
och i döden? Det är sant: I viljen avtvå dessa
vanställande fläckar från deras anleten. I
fördömen som hädare de skalder, som förtalat dem.
Men sedan I utplånat dessa drag, vad återstår
dem då av deras egendomlighet? Intet. De varda
blotta opersonliga krafter, utströmmade från den
ende evige Guden.
– Så anse vi dem även, invände Hermione.
Våra filosofer säga, att dyrkandet av flera gudar
uppstått genom människornas svaghet, som fördelat
fullkomlighetens egenskaper på många.
– Men varför förneken I då den Gud, som
låtit sig uppenbaras för edra filosofers
slutledningar? Emedan han är ofattlig för mängden,
skolen I svara. Ja, han är i sanning ofattlig, om
han, såsom många av edra filosofer förmenat,
endast är den outgrundliga, på alla egenskaper
tomma enheten i tingen, ett väsen, som ej bryr
sig om människornas öden; men är han en god,
allvis och kärleksrik försyn, så är han icke blott
fattlig för den enfaldigaste, utan just den, efter
vilken de okunnigaste hjärtan i alla tider längtat.
– I, upplysta hedningar, fortfor Teodoros,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
