Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Skeptikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mer som regnet ännu avhöll honom från att bryta
upp och återvända till staden.
Han började nu tala om gudarne, vilkas tillvaro
han till sina åhörares förskräckelse nekade.
Världen, upplyste han, har tillkommit ur ett
ursprungligt kaos genom atomernas tillfälliga
föreningar. De ingingo naturligtvis otaligt många
sådana, innan slumpen fogade, att en så skön och
ändamålsenlig byggnad kom till stånd. Han
hämtade en jämförelse från tärningsspelet för att
förtydliga detta, och sade:
– Om jag i en viss ordning uppskriver tjugu
tärningkast och därefter tager tärningen i hand,
för att kasta den så länge, tills samma kast i
samma ordning utan avbrott av andra i verkligheten
förekommit, så skulle jag därtill förmodligen
tarva längre tid än tio släkten kunna leva. Den
världsbildande slumpen, som spelade tärning med
atomerna, har haft en gränslös tid för att lösa en
än svårare uppgift, men då man betänker, att hans
spel fortgått genom svarta evigheter, så må man
icke undra, att även denna sammanställning av
tärningkast, som kallas världen, äntligen skulle
infinna sig. Förstån I mig, vänner? Tron I, att
gudar styra molnen, som driva där uppe på himmelen,
att de hava tyglar på vinden, som nu
blåser från havet, och kunna, när de vilja, hämma
hans fart? Tron I, att det kräves gudar, för att
dimman skall uppstiga ur jorden och havet och
samla sig till moln och åter nedfalla som regn?
Naturen följer sina egna blinda lagar, gudarne
äro alldeles onödiga, och jag ... är törstig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
