Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Skeptikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
insikt om dess gudomlighet, är behagligare för
gudarne, än den som tror på odödligheten och
drives till samma handlingar av hopp eller fruktan.
Krysanteus’ ord behagade icke Medes. Han
hade hoppats vinna den fullkomliga vissheten
genom sin herre.
– Det är således likväl möjligt, att jag
slocknar som lampan, när jag en gång dör.
Denna tanke föresvävade Medes oupphörligt.
Han påminde sig vad Kimon sagt om kristianerna.
För dem skulle det ju vara en småsak att giva
fullkomlig visshet om själens odödlighet. Medes
började tänka på att söka ett hemligt samtal med
Teodoros eller någon annan i sin läras mysterier
invigd kristian, helst biskop Petros, som ju
uppväckt Simon pelarmannen från de döda. Medes
avhölls från detta steg endast av tanken på sin
herre, som det utan tvivel skulle misshaga. Men
slutligen kunde Medes icke längre bära sin oro.
Han beslöt att vid första lägliga tillfälle uppsöka
Petros.
Detta tillfälle bjöd sig snart igenom Alkmene,
som knappt upptäckt orsaken till den gamle
portvaktens grubbel, förrän hon, som from, fast hemlig
kristinna, varsamt begagnade sig härav för att
vinna en anhängare åt kristendomen.
Det dröjde icke heller länge, innan Medes
hade kvävt sina betänkligheter. Han följde en
afton Alkmene till biskop Petros, ej för att varda
kristen, men för att vinna den där fullkomliga
vissheten, efter vilken han längtade.
Men Medes övertygades här, att vissheten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
