Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Karmides och Rakel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en så simpel sak som provinsen Akajas förkovran
och utveckling. Själva gudarne, för vilka jag
uppoffrat så mycket ...
– Du menar din katekumeniska övertygelse ...
– Javäl.
– Och dina teologiska studier ...
– Alldeles ...
– Och vad som är än mer: hekatomber av de fetaste
slaktoxar ... du har näst kejsaren och Krysanteus
varit den frikostigaste offraren i romerska
riket ...
– Alldeles, alldeles, och likväl förgäta mig dessa
otacksamma gudar! De hava utverkat mig ett handbrev
från kejsaren, visserligen mycket smickrande för min
fåfänga ... men ... nog av, jag vill ha krig och
skörda lagrar.
– Du har rätt. Du behöver kriget. Freden kastar
inga kejsarmantlar på vägen. Vad är prefekturen över
Egypten mot imperatorns purpur? Det är legionerna,
som i våra dagar utgöra både senaten och folket.
– Vad menar du?
– Du är rik, min Annæus ...
– Åh, icke över hövan ...
– Och frikostig ...
– Du smickrar mig.
– Nej, vid Zeus, jag menar, att du är frikostig,
där frikostigheten understödjer dina avsikter.
Rikedom och frikostighet äro egenskaper, som alltid
vinna soldatens hjärta och nu hava dess större
utsikt att göra det, som Julianus ingalunda bortskämt
sina härar med överdrivna skänker. Låt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
