Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Krysanteus återfinner sin son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De föräldrar, som utsatte mig till att lida hungersdöden, hava icke
längre anspråk på mig. Jag förnekar dem.
-– Dock, inföll han, min moder skulle jag vilja återse. Jag vill säga henne,
att jag lever, och fråga henne, varför hon förskjutit mig.
–- Din moder, sade Krysanteus, är död. Hon dog, när du låg i vaggan.
–- O, min Gud, vad säger du? Bedrager du mig icke?
-– Du vill fråga, varför hon förskjutit dig. Hon tryckte dig i dödsstunden
till sitt bröst. Jag lyfte dig ur vaggan och lade dig i hennes armar. Hennes
sista bön var för din välgång. Dock, nog härom för denna gång. Din ädla
moders minne skall en gång stå rent och strålande för dina ögon. Det är
nu till dig, Petros, jag vill vända mig med en fråga. Varför har du i din
fosterson inplantat, att han är ett hittebarn, utsatt av grymma föräldrar
åt hungersdöden? Tarvades denna lögn för att lära honom avsky deras
minne? Du gjorde ju detta emot ditt bättre vetande, enär du förmodade
eller kanske med visshet kände, att din fosterson var stulen ifrån sina föräldrar?
-– Min arkont, den atenske slaven sade mig, att Klemens var ett hittebarn.
-– Minnes du den atenske slavens namn?
– Nej.
-– Jag skall då söka påminna dig därom. Vad var ditt eget
namn, innan du kallade dig Petros?
Biskopen bleknade märkbart vid denna fråga.
Krysanteus fortfor, utan att avvakta svar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
