Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Hos Myro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TIONDE KAPITLET.
Hos Myro.
Baruk och hans tillämnade svårson, den lärde
rabbinen, hade återkommit från Jerusalem.
Resan hade varit lycklig. De landstego i Piræus
utan aning om vad som under deras frånvaro
tilldragit sig i Baruks hem.
Dess rysligare var den upptäckt, som väntade dem.
Den gamla Ester var död. Hon hade dukat under av
sorg och blygsel över sin dotter. När Baruk trädde
över tröskeln till sitt hus, kastade sig Rakel till hans
fötter. Hennes ansikte var likblekt och stämplat av
förtvivlan; hennes hår, som under många dagar icke
varit ordnat, svallade vilt kring skuldrorna. En enda
blick var tillräcklig att upplysa Baruk och Jonas om
den arma flickans läge. Den gamle mannen stod
som förstenad av förskräckelse. Han lyssnade, utan
att säga ett ord, till Rakel, som bad om förbarmande
och anklagade sig för sin moders död. Därefter utbrast
han i höga jämmerrop, slet sitt hår och förbannade
det ögonblick, som återgivit honom åt hans skändade
härd. Rabbi Jonas, det stumma vittnet till detta uppträde,
hade avlägsnat sig, utan att han märkte det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
