Print (PDF) - On this page / på denna sida - 11. Likhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med dessa och dylika frågor anhölls Myro av de närvarande.
–- Hon var således en hetär, sade en annan. Sådana kvinnor börja
med fröjd och ända med förtvivlan. Det är vanligt, det.
–- Nej, utbrast Myro, hon var aldrig en hetär, aldrig en fallen och
föraktad kvinna som jag. Ingen må skymfa den arma med ett sådant
namn. Var hon icke olycklig nog i livet för att befrias från skam i
döden? Det är Rakel, Baruks dotter, den rike mäklarens, som I alla
kännen. Viljen I vara rättvisa, så dömen icke henne, utan Karmides,
som förförde henne, och den hårde fadern, som jagade henne ur
sitt hus, medan hon bar detta barn sitt sköte.
Myro kunde icke säga mer, ty hennes röst kvävdes av snyftningar.
Men upplysningarna, som hon lämnat, gjorde starkt intryck på de
närvarande, och man hörde dem överbjuda varandra i uttryck av
medlidande med den döda och harm över dem, som förorsakat
hennes olycka. Det var dock mindre den trolöse älskaren än den
grymme fadern, mot vilken deras vrede uttalade sig.
-– Han skall nu få veta vad han gjort, sade Myro; jag skall uppsöka honom
och föra honom hit. Om han har hjärta för annat än sitt guld, så skall han
ångra sin hårdhet; men hans ånger har kommit för sent, och det skall vara
hans eviga straff.
Myro skyndade ut. En stor del av åskådarne följde henne för att giva luft
åt sin harm mot den rike mäklaren och bevittna det sätt, varpå han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
