Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Bröllopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begapa den unge. Ingen stillar nu min hunger, ingen läskar nu min tunga.
Alla gå till dig. Ah, ve över dig, Filippos!
-– Din anklagelse är orättvis, fader Simon. Jag nöjer mig med ett bröd,
och vattnet, som jag dricker, hämtar jag själv ur källan.
–- Man kallar dig den helige, fortfor Simon med väsande röst. Har du
hört, att man kallar dig den helige?
-– Ja, svarade Klemens, och jag vill med Guds hjälp varda värdig att
bära detta namn.
-– Men jag säger dig: gå härifrån! Nu genast skall du gå för att aldrig
återkomma. Denna natt är farlig, Filippos. Himmelen har ännu icke
uttömt sina blixtar. Akta dig för min förbannelse –- och för mina klor.
Med dessa händer har jag strypt Paulos. De veta, huru de skola klämma
en strupe. Akta din egen!
-– O, min Gud, vad säger du? Du talar oförnuft, Simon. Vem säger du,
att du har strypt?
-– Lama ragschu gojim ... det var Paulos’ sista ord. Jag
glömmer dem aldrig. Han satt i tornkammaren och läste, som han plägade,
i Davids psalmer, när jag smög mig in och strypte honom. Det var en Gudi
behaglig gärning, som står inskriven vid mitt namn i livsens bok. Lama
ragschu gojim. Kände du Paulos? Nej, nej, du kunde icke känna honom.
Du var då ett barn. Den kätterske patriarken hade hungrat i sex dagar, när
budet kom, att han skulle dö. Makedonios ville det, och kejsaren ville det även.
Makedonios tillförsäkrade mig himmelens salighet och lovade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
