Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Kriget i Sunion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bloddrypande Valens ett heligt majestät. Vi spotta åt detta majestät,
som är ett smutsigt djur och vars domare äro ulvar om aftonen, vilka
intet låta kvarbliva intill morgonen. Se där de hem, till vilka I bjuden
vårt folk att återvända, fortfor den vitskäggige gubben och pekade
med sin väldiga klubba mot de virvlande rökmolnen av brinnande
bostäder. I haven tvungit det fredliga Israel att övergiva de hyddor, i
vilka det var lyckligt. Kom nu upp och se, huru de fridsamme äro redo
att strida för Guds ansikte. Jag skall föra dig genom fruktansvärda
krigares leder, och finner du, jag säger det än en gång, en enda man,
som faller ned och tillbedjer den nye Nebukadnesar eller den
vederstyggliga Jisebel, som I kallen kyrkan, så må all hans smälek
komma över mitt eget huvud.
Den gamle donatistprästens inbjudning övertygade Petros, att en
underhandling på sådana villkor, som de här framställda, skulle tjäna
till intet. Han återvände med centurionen till den kejserliga slagordningen,
som i nästa ögonblick på hela linjen satte sig i rörelse.
-– Pris vare gudarne, sade Olympiodoros, som var i prokonsulns följe,
den fördömde prästen lyckades icke frånstjäla mig nöjet av ett präktigt
skådespel och dig, min Annæus, äran av en seger. Underhandlingen har
slutat med ett byte av kristianska skällsord, och i denna strid har Petros
synbarligen dukat under för den munvige gubben med Heraklesklubban.
Annæus Domitius, klädd i en lätt och lysande rustning, utdelade från sin
häst befallningar till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
