Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
thronande på en höjd ofvan staden, borde hellre vara ett
boställe för skalder*). Men eljest får man icke i det egentliga
Småland söka den mera storartade och nästan oafbrutna
skönhet, som utmärker Calmar-sidan eller Östersjökusten.
Åtminstone företer den öfversigt, som allmänna farvägen erbjuder, ett
visst armod: ofta småtäckt, oftare dystert, men öfverhufvud
enformigt och på längd beklämmande genom ett ödsligt intryck.
Folket är likväl öfverallt gladt, höfligt, verksamt och trefligt;
på samma gång menlöst och slugt. Skjutsbönder och
skjutsgossar tjenstaktiga, språksamma, förtroliga. Smålänningarne äro
tvifvelsutan en af götiska stammens ädlaste grenar.
Att man begifver sig söderut börjar man af flerahanda
tecken mer och mer varsna. Redan synas bokar; de för
Upp-svearne bekantare rang-löfträden möta den resande talrikare,
högväxtare, lummigare; särdeles gäller detta om deras konung
eken, på hvilken det skönjes, att han i Götarike känner sig
hemmastadd. Gränsmarkerna mellan Småland och Skåne
uttrycka ett djerft och våghalsigt skaplynne, som påminner, att
de fordom beboddes af Dacke-kämpar och Snapphanar. Gerna
återsåg jag de lifliga Göinge-boerne, som i fjol somras, icke
utan stolthet, sjelfve förtäljde mig, att de voro de käcka
Snapp-hanarnes afkomlingar. Nu äro likväl dessa bygders innevånare,
liksom i allmänhet den skånska allmogen, förvandlade till trogna
Svenskar och deltaga i de öfriga Svenska böndernas mindre
förmånliga begrepp om våra Danska grannar. I alla andra
hänsigter märker man, att man lemnat det äkta Sverige
bakom sig, såsnart man kommer ner på de skånska slätterna. Det
lägre folkspråket är, än i dag, mera danskt än svenskt;
lynnet, lefnadssättet, förhållandet mellan herrar och bönder, de i
byar sammanträngda gårdarna och socknarna, korsvirks-husen,
bränntorfven, stenhägnaderna, jordvallarna, sädes-rymderna,
slutligen bandpilarne, gifva Nordsvensken tillkänna, att han nu re-
*) Senna önskan var profetisk: bostället innehades sedermera af en
biskop som var skald. Sednare anm. af Förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
