- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Minnen från Tyskland och Italien. Förra bandet /
12

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

liga drag skrifven i mitt minne. — Ett enda vackert hus, vid
en liten grön öppen plats ej långt ifrån hafvet, väckte och
fängslade min uppmärksamhet: det var nybygdt, af sten, i en
täck 8öderländsk smak, med en sirlig fönsteraltan, som bar ett
litet orangeri af yppigt svällande blomster-arter. Man sade oss,
att dess ägare och upphofsman är en handlande, som under
sista kriget blifvit rik genom leveranser till Engelsmännen.
Han bebor sitt palats, hvilket äfven inuti skall vara skönt och
praktfullt, alldeles ensam, emedan ingen, som kan ha penningar
nog att hyra en våning i ett sådant hus, har lust att bosätta
sig i sjelfva staden. Så mycket mer oegennyttigt har ägarn,
endast till sin och andras ögonfägnad, användt en tvifvelsutan
betydlig del af sin förmögenhet. Mellertid ligger denna
byggnad här på sätt och vis alldeles gagnlöst, och ägde jag en
trollstaf, så skulle jag i blinken förflytta den till Upsala. Dock,
det Vackra behagar kanske allramest, der det är fjermast
af-lägsnadt från alla synbara ändamål. Den skapande Allkraften
utströr ju sjelf så ofta de underbaraste skönhetsformer liksom
handlöst i ödemarker, der de sällan, ja aldrig upptäckas af
något menskligt öga; men solen går upp och ned öfver dem i
sin eviga glans, och fåglarna äro vittnen till deras herrlighet.
Notabene, såsom ordspråket lyder att all liknelse haltar, så
vill jag ej eller neka att äfven denna är temmeligen
lemma-lytt: ty först och främst äro den omnämnde handlanden och
hans stenhus ännu båda två lätt möjliga att beses för
menskliga blickar, och sedermera lyssnar väl Ystad mindre ofta till
fåglars toner, än till knoddars, skeppares och hamnvakters. —
Men man gapar sig snart mätt på en byggnad, till och med när
hon är architektoniskt märkvärdigare än denna; och sedan alla
brefven voro förseglade och aflemnade hade jag kommit att
finna den sista förmiddagen förtvifladt lång, då hela mitt lilla
bokförråd med öfriga tillbehör var öfverfördt på vårt fartyg,
om ej till min tröst med posten från Stockholm ankommit
några tidningsnumror, fullproppade med ovett öfver Utgifvaren
af Hörbergs Lefverne. Ändtligen sade oss vår platt-tyske skepps-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:22:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/1-1/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free