- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Minnen från Tyskland och Italien. Förra bandet /
17

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17

III.

Från Ystad Ull Berlin.

1 Juli—9 Juli.

Såd ana betraktelser äro vida mer ljufva än bittra; och sà
länge jag kunde, vandrande på däcket af och an, öfverlemna
mig åt dem och andra beslägtade ämnen, fann jag detta
vingade och vaggande sätt att färdas vara ytterst angenämt. Men
omsider störde mig i alla mina åminnelser och utsigter den
nedrigaste af krämpor, sjösjukan, som jag fåfängt smickrat mig
med hopp att undslippa, emedan hon dröjde att infinna sig
ungefär till den tidpunkt, då jag upphörde att se omkring mig
någonting annat än himmel och vatten. Hon plågade mig
några timmar af natten rätt grundligt. Mot nästa middag var
jag dock redan temligen återställd, och sedan jag inhemtat ett
ymnigt mått af både solid och spirituös förstärkning, gick jag
fullkomligt rask ånyo upp på däcket. Vinden, berättade
kaptenen, hade under natten försämrat sig; vi borde annars redan
befinna oss på redden af Stralsund. Mellertid syntes på vår
venstra sida Rügens kust; ändtligen, på höger och framför oss,
den efterlängtade Pommerska vallen. Mot aftonen kom en lots
med sina medhjelpare, som skulle ledsaga oss till Stralsund,
hvilket redan syntes, i starkt solsken, med sina forntyska
tornspetsar. Men det gick ej så lätt, som jag trodde, att komma
dit; talrika sandbankar göra inloppet krångligt och vådligt. Väl
arbetade lotsarna flinkt i sina viga, omkring halsen rundskurna
och nedantill kjortelformiga rockar, under hvarjehanda
omelodiska rop, som illa påminte mig om Goethes tungomål: men de •
gjorde likväl sin sak ej bättre, än att vi omsider helt oväntadt
kände en dugtig puff, hvilken på tillfrågan uppgafs betyda, att
Attertom. 11 Afd. 1. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:22:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/1-1/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free