Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
gifvit oss synnerliga prof af sorgfällig omvårdnad, och vi kunde
lätt vänta oss såsom det sista tecknet af hans vänskap, att
han gått in genom porten utan tillsägelse att vi skulle
komma efter. Hvad mig angår, så kunde jag bekyramerslöst,
under den temligen varma sommarnatten, insvepa mig i min
kapprock och lägga mig under ett träd: men min reskamrat! —
I denna belägenhet skyndade vi allt hvad vi förmådde, och
jag har aldrig i min lifstid så svettats, ty jag måste bära på
mig både surtout och kapprock, emedan vår cicero ne hade
sina armar fullpackade ändå. Landet, som vi gingo öfver, var
mycket flackt och mycket bördigt; intet enda hus var till
finnandes vid hela vägen. Ändtligen hunno vi till staden, just,
sem man brukar säga, i Grefvens tid: klockan var nemligen
långt öfver 11 och besättningen som bäst sysselsatt med att
draga opp vindbryggan. Dock hade kaptenen luot vår
förnio-dan varit nog vettig att i förväg anmäla oss. En Preussisk
under-officer tillsporde oss, om vi voro die Herren
Schweden? vi svarade ja, hvarpå man höfligt anmärkte, att vi låtit
nog länge bida vår ankomst. Ti urskuldade oss med en
hederlig drickspenning, samt tågade så med släpande fötter och
högst jemmerliga physionomier in i det så länge förgäfves
ef-terfikta Stralsund.
Högst välkommet blef oss här värdshuset zum goldenen
Löwen, icke blott derföre, att dess namn erinrade om den
ståtliga värden i Goethes Hermann und Dorothea, utan
emedan det verkligen ej illa svarade mot det vid denna
åminnelse fästade begrepp: huset var hyggligt, folket vänligt och
bordet erbjöd i fullt mått behöfliga förfriskningar. Du gissar
då lätt, att vi hastigt förglömde våra överståndna lidanden,
och sjelfve vår ålderstigne vän, i trots af all sin trötthet, satt
uppe i samtal halfva natten, med ett alldeles ungdomligt lynne.
Nästa morgonen, den 3 Juli —■ månadsdagen af vår
Sigtunahögtid! — gick jag tidigt ut för att se mig omkring och för
att uppsöka en man, till hvilken jag var adresserad å pungens
vägnar — den skulle nemligen hos honom, för första gången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
