- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Minnen från Tyskland och Italien. Förra bandet /
57

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

skjuta ut ’vidt och bredt derunder, och bröstet är be täckt med
en sà carrikaturlik uppstoppning, att man tror sig vid första
anblicken mindre se hjeltar än förklädda qvinnor. Man skulle
tro, att denna drägt vore antagen för att parodiera
Moscovi-terne: men parodien är så allvarsam, att karlar stundom under
parad-manövrer digna öfverända och dö, besegrade af sina
kläder. Bland Elysiums invånare kan en skugga i sådan drägt
knappast undgå att väcka spefåglars uppseende. I blandade
sällskaper af begge könen föll dess löjlighet starkast i ögonen,
emedan det i Berlin ofta nog händer, att de
samfunds-medlemmar, som de facto och oförnekligen äro fruntimmer,
framträda så långa, käcka ocli på barmens vägnar af Naturen så
njuggt begåfvade, att om dessa flickor ville anlägga uniform
och måla sig moustacher, skulle de försmäktande hjeltarne och
skalderne omkring dem ej i manhaftighet behålla det ringaste
företräde. Föga uppbyggde mig för öfrigt det oupphörliga
snacket om ideer, bildning, konst och litteratur, så snart jag
insåg att den herrskande tonen, hos de flesta, liksom hos oss, f
bestämdes af mode och jargon, och att mängden, liksom hos !
oss, bestod af platta och prosaiska naturer. Dessa äro således !
dresserade; men ligger väl egentligen med sådana någon 1
vigt på arten af deras dressur? I Sverige äro dylika
personer tråkiga, i Tyskland äro de genom det öfvergjutna
glitterguldet af beläsenhet, kritik och poesi tillika äckliga: och
billigt må betviflas, om det sista är bättre. Hvartill hjelper
det, att i stället för annat sqvaller prata om Shakspeare,
Goethe, Beethoven och Raphael, att måla, att musicera, att göra
vers, från morgon till qväll, om hjertat är tomt och hjernan
utan snille? att göra vetenskap och konst till ett slags crém, ■
som hvar och en kan komma åt och lägga en liten klick af
på sin tallrik, om det, liksom allt annat slisk, på längden
för-derfvar slappa magar? att för månader göra någon utmärkt
författare till sitt åv xcci nav, om man efter denna tid
glömmer honom och under denna tid frågar efter ingen annan? —
Fouqué var den siste, som på detta vis en tid bortåt satte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:22:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/1-1/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free