Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
sin följeslagare v. Schütz och sagt mig på ett ganska vänligt
sätt att han redan genom Fru Helvig kände mig: «Ich
lese eben jezt Ihr schönes Buch über die
gegenwärtige Zeit, und mit herzlicher Freude, nur muss ich
Ihnen gestehen, dass mir Ihre Ansicht von
Schwedens und Norwegens Verhältniss ganz verkehrt und
einseitig erscheint» — hvarpå striden naturligtvis gick löst
och med temlig ifver, emedan Steffens är mycket hetlefrad och
jag mycket envis. Ändtligen slutades tvisten med ett
ömsesidigt och allmänt skratt, och Steffens berättade sedan för alla
som vi råkade denna affär på det mest komiska sätt, under
stora loford öfver den Svenska ärligheten.
Det tjenar till ingenting att skicka dig skrifna
landskapsmålningar öfver Dresden och dess omgifning, Elbe, bron,
vinbergen och de vänliga byarna, det såkallade Sachsiska Schweitz
o. s. v., ty när man ej sjelf varit på stället, vet man ändå ej huru
det ser ut. Också nekar mig tiden att beskrifva dig det sköna
Målnings-Galleriet, der man vid första inträdet är nära att
svindla af så mycken liksom i hafsvågor öfversvallande
herrlighet, — öfver det rika och eleganta Bibliotheket, öfver
Antiksalen och de Mengs’iska Gyps-Abgüsse o. s. v. — Säg åt våra
vänner Sandberg, Fogelberg och Breda, att de skynda sig ut
till Dresden, Wien, München och Rom; hvad i all verlden
håller dem hemma vid spiseln, isynnerhet Breda, som har en rik
far? — Att Fahlcrantz ej härute är känd, förargar mig; kanske
har man ej här en sådan landskapsmålare som han. Friedrich,
med hvilken jag gerna är tillsamman, emedan han är lika
ge-müthlich som menniska och målare, har dock sett ett par
taflor af Nordens Claude Lorrain, jag tror hos Arndt (Friedrich
är Pomeran liksom denne och betraktar sig som half Svensk),
och berömde mycket själen och tendensen, men sade sig ej
vara alldeles nöjd med utförandet. Det är möjligt, antingen
att dessa taflor voro af Fahlcrantz’ mindre betydliga och äldre,
eller att Friedrich, som är ett slags metaphysicus med pensel,
fann i dem för litet symbolisk Bedeutung. Han har nyligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
