- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Minnen från Tyskland och Italien. Förra bandet /
116

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

jag ock, emedan i hennes inre tycks ligga en outtömlig fond
af naturlighet, att det ej skall lyckas hennes läromästarinna
att göra henne onaturlig; dock fruktar jag, att hon
åtminstone förderfvar hennes physiska helsa, ty hon tvingar det arma
barnet, som visserligen ännu är kräftig und blühend, att
från morgonen bittida tills inpå natten, dag for dag,
oupphörligt och utan någon hvilostund taga lektioner och travailleras
af maitrer i alla möjliga språk, konster och vettenskaper, så att
jag verkligen icke begriper huru den stackars ungen kan
uthärda dermed och ändå visa sig glad och liflig. Häruti
tvingar fröken Winkel henne att imitera sin egen flit, som verkligen
är colossal; ingen student, som läser till tentamina candidandi,
kan anstränga sig värre än hon, af eget fritt vaL Hvarje
morgon står hon upp kL 5, arbetar efter regelrätt utmärkta
timmar alla sina 27 talenter igenom tills kl. 2 om natten, då hon
vanligtvis äntligen går till sängs, efter att hafva slutat sin dag
med författandet af någon Theater-Kritik för Dresdner
Abend-Zeitung. Så har hon hållit ut i femton eller tjugu år
ungefär (hon ser mig ut att nu vara omkring 36 år gammal); hvad
tycks? hon måste ha helsa som en häst. — Derföre, när hon
någon afton gör besök, bryter hon alltid upp på en bestämd
timma och går, nästan som Wahlenberg i Upsala; och på
Mamburgs bjudning den sista aftonen kunde hon ej komma,
emedan hon nödvändigt från kl. 7 till kl ^ 9 måste spela harpa.
Jag är viss, att om hon blefve gift, skulle det ej sällan hända,
att hon i sin mans armar, midt under den äktenskapliga
förtjusningens saligaste ögonblick, utropade: «För Guds skull, min
vän, skynda dig, klockan är redan 7 minuter och ® sekund
öfver 5, och jag måste göra den mellersta klon färdig på högra
foten af Jupiters örn; hvad sku]le annars Prins
Eusczradsch-bradzcssinsky säga om min Ganymedes?» — Andra dagen om
morgonen proppade min värdinna, Fru v. Ernst, mig nästan
plakat med glödgadt vin — sade mig, att Schubert
(philoso-phen) och jag voro de bästa menniskor hon kände, sedan
Novalis var död — och bad mig, med sin man, att jag vid min

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:22:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/1-1/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free