Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
af unga Fransoser (1), att Fransmännen vore det mest bildade,
det förståndigaste, det redligaste, det själfullaste, det
religiösaste folk på jorden (hvem skulle trott det? i sanning,
nya upptäckter!); att Tyska litteraturen vore in corpore
vansinnig, och af all denna vansinnighet kärleken för Tysklands
och Nordens forntid det mest vansinniga; att hvarken Jean
Paul eller Fouqué skola hinna odödligheten; att
Oehlenschläger, hvilken hon personligt känner, vore ett godt ämne och
temligen förståndig, blott han icke hade snärjt in sig i den
orimliga och vämjeliga Nordiska Mythologien o. s. v. Huru
mycket alltid qvinnan influerar på en dylik vitter Madams
omdömen märktes särdeles i artikeln om Oehlenschläger, om
hvars skönhet, elegans och belefvenhet en half
oktavsida, tätt skrifven, handlade, med allahanda utfall mot de
andra Eomantikerne af hennes bekanta, om hvilka hon sade,
att den ene (Rück er t) vore illa växt och hade för långa ben,
samt skrefvo Sonetter till en krokryggig flicka, en annan
(Uhland) drucke öl och luktade tobak, korteligen: alla, utom
Oehlenschläger, hade hvar och en sitt kroppslyte, och voro alla
ohöfliga (förmodligen isynnerhet mot henne). Ingenting
amu-serade mig af hennes berättelse så, som att «der einzig noch
lebende classische Matthisson», som stundom med sin
fru, liksom hon sjelf, nödgas bevista sällskapliga lecturer i de
litterära societeterna i Stuttgart, får vapörer och magkramp,
samt måste gå ut, när Rückert börjar läsa ur Lied der
Niebelungen och han får höra talas om «das
Siegelinden-Kind.» Detta ord, framförallt, verkar på honom complett
desorganiserande. Man föreställe sig Matthisson, som ligger inne
ett par dagar och medicinerar, för det att han hört sig
föreläsas en sång ur das Niebelungen-Lied! — Hvad vore icke
denna Madame Huber för ett kostligt fynd åt Hrr Leopold,
Rosenstein, Blom och Advokat-fiscalen Bergström, i fall hon
kunde komma till Stockholm, der genom Fru Lenngrens död
en stor thé-presidentskas plats blifvit ledig. Jag tror ock, att
hon skulle finna sig bättre der än i Stuttgart, emedan hon i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
