Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
ställer hufvud-ingångs-sidan i sin beskaffenhet ett icke ovärdigt
minnesmärke från Hierarkiens dagar. Skada, att man tillåtit
en mängd säljare af åtskilliga slag här invid muren uppslå sina
lumpna varubodar, ett ofog som bidrager allt hvad det kan att
skymma och förstöra. Kyrkan, i sig sjelf liten och stödjande
sitt hvalf på fyra tjocka runda pelare, hvilka ingenting äga af
de äkta göthiska pelarnes fägring, hämtar sitt hufvudsakliga
värde, såsom konstverk betraktad, från sin portal. Först
anlagd och uppförd af de tvenne broderliga kyrko-byggmästame
Eupprecht, hvilka vi redan haft att tacka för den sköna
brunnen, blef den, liksom denna, smyckad med bildstoder af
Schonhover och äntligen fullbordad af Adam Krafft. De
förres verk är det i sannt ädel forntidssmak bildade förhuset
med sina tre yttre sköna dörrbågar och en fjerde inre, samt
den ofvanföre befintliga kringgången eller galleriet, från hvilket
Kejsar Karl IY, en nitisk gynnare af Nürnberg, lät i sin
närvaro, år 1361 vid kyrkans invigning, visa åt det församlade
tacksamma folket åtskilliga från Prag ditförda «helgedomar.»
Till kejserligt kapell lät han viga det nya gudshuset och
kalla det Marias sal; glad, såsom det hof des en så
outtröttlig befordrare af Tysk konst och särdeles af dess utveckling i
denna riksstad, att se den byggnad, som enligt hans befallning
år 1355 börjat upphöja sig på en plats, der Judarne förut ägt
en öfverflödig synagoga, nu så nära fullbordad till Guds heliga
Moders ära. Sina föregångares arbete har Adam Krafft, hvars
namn du hädanefter i detta bref sannolikt ofta kommer att
råka, bekrönt med ett sirligt gafveltak, och dervid är fästadt
det ryktbara såkallade «Männleinlaufen» (småmännens
omlopp), ett högst konstfullt och dyrbart urverk, som väl
förtjenar en liten närmare beskrifning. Genom en sinnrik
mecha-nism har detta ur, ända inemot våra dagar, vid hvarje timslag
satt i rörelse åtta små menniskogestalter, af koppar drifna,
hvardera två och en half fot hög, att betyga undersåtlig vördnad
för en nionde, som lugnt sitter på sin thron med krona, spira
och riksäpple; framför monarken åter, vaud emot honom, står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
