Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
dumhufvilden. Denne Åkerblad bor endast några steg ifrån
mig,, men jag går visst aldrig till honom. Den som föraktar
Sverige, bör föraktas af Sverige och hvarje Svensk tillbaka. —
Det gratiösa, så i tankarnes art, som i marmorns behandling,
är väl ännu den herrskande prägel som utmärker Byströms
arbeten. Derföre är ock den qvinliga skönhetens område det
egentliga för hans konst. Att han förmår vara sublim, vittnar
tvifvelsutan hans herrliga sofvande Juno, vid hvars bröst den
späda Hercules insuger gudakraft: men han tycks förmå det
endast då, när ett qvinligt ideal af storhet och majestät
inspirerar honom; och i sanning har det här till olympisk betydelse
upphöjt det ljufva, det läckra, det runda, det vällustiga, som
hos de lyckligt begåfvade af kärleksgudinnans kön alltid
påminner om ett lån af hennes gördel Redan skördar han i rikt
mått Romarnes aktning och bifall; högst välförtjent, emedan
han med utomordentlig skicklighet har gjort det vackraste af
deras egen plastiska smak och styl till sin egendom. — En ung
grefve Mörner, lycklig tecknare, bemödar sig nu ifrigt att vid
denne mästares hand utbilda sina sköna konstnärs-anlag. Tills
vidare kämpa i hans själ Måleriet och Architekturen om
rigtningen af hans hufvudböjelse. Fäderneslandet har sannolikt, i
hvilketdera fallet, att påräkna en verklig vinst
En i allt, utom i snille, med Byström olikartad natur är
Danmarks artistiska ära och stolthet, Thorvaldsen, en
oupphörligt drömmande, tankspridd, inom sig sluten och djupt me»
lancholisk Phidias-ande i en välväxt, men blek och mager
gestalt af några och fyrtio års ålder. Den höga, vackra, men
svårmodiga pannan, de stora blå ögonen, som med ett slags
förvirrad blick tillkännage att hans egentliga uppmärksamhet
sällan är fastad vid de föremål, som utvärtes omgifva honom,
förråda genast en fantasiens omedelbare son; och då han ej
talar något enda språk fullkomligen rigtigt, utan ofta
sammanblandar fyra eller fem för att göra sig begriplig, samt tillika
har oupphörligt ett par dussin saker på engång sväfvande för
sin föreställning, så bär hans ansigte nästan alltid, i sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
