Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Jove frigido.» Mellertid jagade hvarandra, i vildaste
omvexling, utsigt på utsigt af kala klyftor, dunkla granskogar,
isbe-täckta fjäll, små spridda slätter med menniskoboningar,
brådbranta stränder af forsande bergströmmar och vattenfall.
Liksom borde vi arma Romfarare först aflägga ett besök hos det
luftiga borgerskapet i den af Aristophanes och Goethe
forherr-ligade staden Molngöksborg *), höjde sig jorden med oss
oupphörligt, ända tills vi uppnått spetsen af Brenner; ett
berg, som på denna vägen är det högsta bland de Alper,
genom hvilka Tyskland skiljes från Italien. I posthuset, på
hjessan af berget, spisade vi ett mellanting af middags- och
aftonmåltid, samt förtärde för sista gången Tyrolska foreller. Vi
uppassades dervid af fyra vackra, men jättestora systrar: vid
hvar och en, som särskildt kom in i vårt rum med något glas,
någon rätt o. s. v. tyckte vi med ny förvåning, att hon var
ännu jättelikare än den sist sedda; jag har aldrig skådat mera
högvuxna, aldrig mera groflemmadc, men dock väl, ja skönt
proportionerade qvinnor. Alla fyra voro ännu ogifta: hvilka
Sigurdar, sade vi åt hvarann, måste de vara, som våga rönet
af dessa Valkyriors kärlek! De syntes dock äga ett ganska
mildt lynne, och voro utmärkt fryntliga. Vi hade från
München medfört ett par flaskor cypervin, att tömmas ofvanpå
Brenner: i detta vin, hvarom Bellman med skäl anmärkt att
deruti «paradiset blommar», drucko vi nu Italiens skål; och
den låga, ensliga stugan, kring hvars knutar en vinsterstorm
just som hurtigast rasade, hindrade oss ej att redan känna oss
betydligt italienska till sinnes. Otaliga floder, åar och bäckar
hafva på denna bergsrygg sina källor, som under mycket
brusande och dånande fördela sina vatten; några strömma nedåt
Tyskland, andra, stundom upprunna blott få steg från de för-
*) Nephelokokkygia: så heter, på original-språket, i Aristophanes’
lustspel Fåglarne den chimeriska hufvudstad, hvilken dessa vilja
uppbygga midt emellan himmel och jord, på publicisten Peisthetüros’
forslag. Goethe har af detta lustspel utgifvit en fri, men
ofullbordad bearbetning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
