Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
högljudt pratsamma viguerolornas *) bespejande ögonkast De
höga bergen, som ännu fortfara, men med mildare contourer,
draga sig åt söder att omfamna den tjusande Adige-floden,
skydda mot det norra Tyrols vintervindar den lyckliga dalen,
som obehindradt sunnanifrån upphämtar all blidhet i luft och
väderlek; en underbart färgad, men dock fullkomligt
genomskinlig doftslöja, som är cn alldeles egen skönhet hos de
italienska bergen, flöt omkring klippornas väggar och höjder, och
en molnfri himmel glimmade öfver alltsammans med
outsäglig klarhet. En timma förut hade vi ännu haft att beställa
med frost och snödrifvor; nu dammade vägen, vi afklädde oss
öfverrockarne, och söngo i full chorus:
«Kennst du das Land? wo die Citronen blühn» ....
Så inryckte vi på förmiddagen i Bötzen: en täck stad,
som väl räknas till Tyskland, men redan till det mesta bebos
af Italienare, och kallas på deras tungomål Botzano. Den är
icke stor, men liflig genom sin handel och vandel. Särdeles
kom den på eftermiddagen i rörelse, då allt hvimlade om
hvartannat på äkta italienskt vis, mellan rader af åskådare, som
för-drefvo tiden med detta ljufliga «far niente»"), hvilket
egentligen blott söder om Alperna är hemmastadt; det behandlas
der med en viss högtidlig öfverlåtenhet, liksom det vigtigaste
bland alla menniskovärf. Också erforo vi här det första
profvet af denna nations obeskrifligt barnsliga nyfikenhet. Knappt
hade vi dröjt på värdshuset fyra minuter, så var fjerdedelen af
Bötzens folkmängd, hvaribland tretton kejserliga chasseurer och
många välklädda herr-personer, församlad på torget omkring
vår vagn, för att gapa på den och på oss, såsnart vi syntes
ofvanföre i fönstren, såsom på den största märkvärdighet; nya
skaror tillkommo, och i två dryga timmar, eller så länge vi
*) Vignerola: vingSrds-sköterska, vingårds-tärna. Egentligen
(åtminstone i trakten omkring Rum) kallar man så vingSrdä-arrendatorernes
och vmgårds-brukarnes hustrur och döttrar; vanligtvis tänker man
sig vid denna benämning helst de sista.
") Göra intet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
