Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
vackre palatsen Maffei, Pompei, Giusti, Canossa,
Bevi-lacqua, med flera, som till en del pryda Veronas Corso, är
nog sagdt, om jag säger att jag sett dem. Nästan allting i
denna stad är bygdt af marmor, hvaraf kringliggande trakten
har ymnigt förråd. Till ägaren af det sistnämnda palatset
medförde jag recommendations-bref ifrån en förnäm
Neapolita-nare, hvars bekantskap jag gjort i Dresden: men han var
utrest på landet; sannolikt hade jag annars fått betrakta en
No-büi-familjs husliga lefnad. En förtjusande stund tillbragtes i
Conte Giu8tis trägård; den är belägen på sidan af Collina di
S. Pietro och sträcker sig uppåt i terrasser, liksom
uppklättrande, till dess höjd. Man sade oss, att denna lustgård, med
sina präktiga lagrar, sina höga cypresser, skall äga lifligt tycke
af den vidtberömda på Isola Bella. Ett hus på sjelfva
höjden skänker en förtrollande utsigt: den stora, genomströmmade
staden, som just för denna synpunkt visar sig mest till sin
fördel och långt vackrare än den egentligen är; på ena sidan
det slättland, som i täckt odlade, blott af häckar och träd
inhägnade fält breder sig bortåt Mantua och Vicenza; på andra
sidan närbelägna höjder, likaledes odlade och starkt
solbeglän-ita; längre bort deras jättefäder i vinterskrud; och närmast
i grannskapet de gamla borgmurar, som tala om Theodorik
och Amalasventa, om Alboin och Eosamunda! — Ty ej långt
härifrån ligger kyrkan S. Pietro in Castello, som
sammanhängde med den fordna konunga-boningen, samt var de
Ost-göthiske och Longobardiske konungarnes slotts-kyrka, så ofta
de här uppehöllo sig; der begrafdes Alboin, sedan han just i
denna borg fallit för sin grymt förolämpade gemåls hämd. Så
gränsar här i landet öfverallt det Närvarande till det Förflutna,
det Alldagliga till det Utomordentliga, och det som tilldragit
sig för århundraden, ja årtusenden sedan, förekommer liksom
vore det skedt i fjol. Och då jag föreställde mig denna
Eo-imnnda, högväxt, hjelteskön, dyster, valkyrie-lik, syntes mig,
att jag lätt, bland de nyligen sedda Tyroler-qvinnorna, skull«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
