Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
der pelare af mörkröd Veron a-marmor uppbära, var mig dock
märkvärdigare än allt hvad jag såg innanför: den infattades
nemligen af en betäckt portal, med tvenne framstående pelare,
som hvilade på gripar. — Denna samma omständighet
förekommer ock vid den annars ej i något afseende synnerligen
utmärkta Domkyrkan, som är byggd och invigd åt den
Heliga Jungfrun, på en plats, der fordom ett
Minerva-tem-pel stått. Tvenne på gripar fotade spiralpelare framträda
äfven här och omfatta hufvudingången; och dylika med vingar
försedda lejon spela mångenstäds ett sådant slags
fundamental-rol i Medeltidens kyrko-byggnader. Stundom hålla de lam,
eller andra svaga djur, i sina klor, eller mellan tänderna; skall
detta, såsom det försäkras, antyda den öfver sina fiender
triumferande Christna Församlingens makt? I alla fall tyckas dessa
gripar motsvara och ersätta de sphinxer, som stodo framför
Hedendomens tempeL Den för begge dessa fabel-djur
gemensamma mystiska dubbel-naturen skulle kunna föranleda
intressanta betraktelser öfver deras symboliska användning —
betraktelser, dem jag likväl ej nu har tid att anställa, eller
åtminstone ej att fullfölja. — Denna domkyrka, sora i sin
närvarande gestalt blifvit invigd år 1187, har öfverlefvor qvar af
den äldre, hvilken säges varit påbörjad fore Carl den Stores
tid, men fulländad genom hans nitiska befrämjande. En
tradition förtäljer, att trenne drottningar, nemligen hans mor, hans
gemål och konung Desiderii enka, i gemensamt förbund
bedrifvit byggnadens fullbordan. Hvad som är visst, är att två af
hans vidtfrejdade paladiner, Roland och Olivier, stå på
hvar sin sida om största kyrkodörren; uthuggna i sten, med
nästan jättelik storlek, bevaka de ingången; begges anleten äro
temligen unga, med långt lockigt hår, skägg under hakan och
knäfvelborrar på öfverläppen; med vänstra handen hålla båda
två framsträckt en stor, nedåt spetsad sköld; med den högra
håller Roland sitt väldiga svärd, som har flera uddar omkring
spetsen, och inskriften Durindarda; Olivier åter, hvilken icke
är, som sin vapenbroder, klädd i full rustning, har i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
